Jag måste säga att det blivit uppenbart för mig att mina kunskaper om den arabiska kultursfärens historia är bara alltför bristfälliga och skissartade. Vad säger jag till exempel om någon frågar mig vad jag anser om kalifatets eventuella återuppståndelse? Vad säger jag om någon hävdar att de islamistiska terroristerna är galna inte minst eftersom de vill återupprätta kalifatet? Tills för några dagar sedan skulle jag bara skaka på huvudet. Nu vet jag i alla fall lite mer.
Vad är då detta kalifat? Om jag förstått det hela rätt så skapades det som ett svar på frågan vem som skulle föra profeten Muhammeds lära vidare efter hans död. Profeten hade inte själv utnämnt någon efterträdare och den muslimska världen stod plötsligt utan ledning. Kalifatet instiftades för att föra Islams läror vidare och fungera som ett slags överhuvud för den mulimska världen eller gemenskapen: Ummah. Kalifen skulle därmed kunna jämföras med katolicismens påve.
Sedan den förste kalifen Abu Bakr tillsattes år 632 så har kalifatet fortsatt att bidra till att hålla ihop och utgöra ledningen för den muslimska världen. Kalifatets huvudstad har varierat beroende på kalifens hemvist och vilken region som haft störst politiskt och ekonomiskt inflytande vid varje specifik tidpunkt. Även om kalifatets makt minskade under Ottomanernas era så bevarades det i princip fram till det att det Ottomanska riket slutligen föll ihop 1924. Ottomanerna stred på axelmakternas sida i första världskriget och delades upp i intressesfärer efter 1918. Därav Britternas inflytande över Irak och Afghanistan, och därav dagens krig i Irak. Det är med andra ord inte länge sedan och även om kalifatet upphörde att existera så finns det uppenbarligen som en levande ide inom den radikala islamismen i dag.
Det är också därför som kalifatet dyker upp i den aktuella debatten. Vissa hävdar att Usama Bin Ladens yttersta mål är att återupprätta kalifatets makt och därigenom förena den muslimska världen igen till en ny stormakt. Det är också det yttersta mål som förenar hans anhängare världen över: i Tjejtjenien, Indonesien, Egypten, Iran och Irak. Inte nog med det. Även moderata muslimer torde vara medvetna om det enorma inflytande som kalifatet hade under en lång tidsperiod. Även om de inte är intresserade av att återinsätta ett kalifat av 1924 års modell så tycks det som om de intresserade av att behålla den muslimska sammanhållningen, Ummah. Den egyptiska ledaren Nassers pan-arabiska tanke skulle kanske kunna ses som ett försök att skapa ett slags moderniserat kalifat.
Att därför avfärda den muslimska världens drömmar om en enad arabisk nation under en stark ledare som galenskaper är att totalt underskatta Ummahs styrka. Att kräva att arabstaterna upprättar en typ av parlamentarisk demokrati som gör den helt kompatibel med europeisk standard är att be om motrörelser av den typ som skapade den Iranska revolutionen. Jag tror att underskattandet av Ummah är en stor del av USA och Storbritanniens felbedömning när det gäller motståndets kraft i Irak.
Om man är uppriktigt intresserad av att uppmuntra framväxandet av liberala, demokratiska instiutioner i mellanöstern bör man ta en helt annan väg än att använda brute force. Tvärtom är det uppenbart att den amerikanska politiken uppmuntrar antidemokratiska krafter i mellanöstern. USA:s problem är helt uppenbart att man inte vågar ta minsta lilla steg som skulle kunna uppfattas som en eftergift men i längden innebär det att USA faktiskt förlorar både ekonomiskt och maktmässigt även om det kortsiktigt verkar som motsatsen.
En annan syn på dagens situation i mellanöstern är att radikala krafter i den muslimska världen nu genomför det uppror mot segrarmakterna i första världskriget som nazisterna fann stort stöd för på 1930-talet. Här finns med andra ord en stor möjlighet att undvika att upprepa det misstag som ledde fram till andra världskriget. Jag förstår varför USA inte vågar ta steget och genomföra en "Marshall-plan" för mellanöstern. Man såg hur snabbt Tyskland och Frankrike återhämtade sig efter andra världskriget och man är orolig för att förlora alltför mycket på en stark pan-arabisk nation. Det värsta av alternativen som skulle följa på att undvika en sådan återuppbyggnadspolitik är bara för svårt för mänskligheten att återigen uthärda: ett fullskaligt tredje världskrig.
Wikipediaartiklar:
http://en.wikipedia.org/wiki/Ottoman_empire
http://en.wikipedia.org/wiki/Caliph
http://en.wikipedia.org/wiki/Abu_BakrEtiketter: Ideologi