ICC:s första arresteringsorder utfärdad

Apropå debatten om huruvida rättegången mot Saddam Hussein kommer att bli rättvis eller inte och huruvida den borde förts av till exempel den Internationella Brottmålsdomstolen i Haag (ICC) så rapporterar Stockholms Fria i dag om att nämnda ICC faktiskt utfärdat sina första arresteringsorder den 14 oktober. En av de åtalade är Joseph Kony, den ökände ledaren för Ugandas bisarra rebellgrupp Herrens Befrielsefront, ett val som torde vara okontroversiellt. Att hävda att Saddam husseins mål borde prövas av ICC är orealistiskt eftersom domstolen, som SF rapporterar skyndat oerhört långsamt. Ett sådant högprofiljobb vore en alltför bombastisk inledning på den ifrågasatta domstolens verksamhet. Lets face it, en oberoende tribunal för att pröva Saddam skulle USA aldrig tillåta på grund av att det oundvikligen skulle bringa ljus på amerikansk och sovjetisk inblandning i Saddams brutala affärer innan 1990, t.ex. gasningen av Kurder i Halabja.

ICC är ett ytterligt intressant verktyg i en alltmer globaliserad värld, men jag är ganska pessimistisk när det kommer till möjligheten att den kommer att få ett reellt inflytande. Den kan lätt bli en marionett för de stater som har makt över den, till dem som betalar dess räkningar och undersökningar. Att åtala Joseph Kony kommer inte att trampa någon på tårna, besvärligare blir det när det kommer till ledare som syltat in sig för mycket med OECD-länderna. Se på Internationella Domstolen i Haag. Visst är det bra att Milosevic ställs inför rätta, men viktigare är att se på vilka man inte arresterat, till exempel de kroater som drev ut och mördade tusentals Krajinaserber i inledningen av kriget. Med andra ord: rättvisa är en knepig ekvation utan givet resultat.

Etiketter: