Klantänkande i Världspolitiken

GW Bush har plötsligt dragit på sig ytterligare kritik från sina gamla vänner genom utnämningen av Harriet Miers till USAs högsta domstol. Miers ses i nykonservativa kretsar som ett alltför svagt kort i en tid där man vill befästa sin redan starka maktposition. Uppenbart är att Bush denna gång gjort ett val som handlar om att stärka Bushklanens makt än lojalitet med sina nykonservativa uppbackare. William Kristol är redaktör för den konservativa tidningen Weekly Standard, men också en av grundarna av Project for a New American Century, vars splittring jag tidigare skrivit om här. Hans reaktion på utnämningen var en artikel med rubriken "I'm Disappointed, Depressed and Demorialized".

"I'm demoralized. What does this say about the next three years of the Bush administration--leaving aside for a moment the future of the Court? Surely this is a pick from weakness. Is the administration more broadly so weak? What are the prospects for a strong Bush second term? What are the prospects for holding solid GOP majorities in Congress in 2006 if conservatives are demoralized? And what elected officials will step forward to begin to lay the groundwork for conservative leadership after Bush?"

Utnämningen av Miers ser Kristol som ett tecken på administrationens vekhet och i en senare artikel spekulerar han över hur Miers skulle kunna tacka nej till utnämningen utan att skada det Republikanska partiet. Uppenbarligt är att historien blottat sprickor inom den amerikanska högern och visar att Bush inte nödvändigtvis är beredd att prioritera ideologi framför personlig makt och klantänkande. I och med Miers har Bush försäkrat sig om en maktposition i amerikansk politik långt efter det att han lämnat vita huset om tre år.

Etiketter: