Det pratas i dag ofta om demokrati som vore det ett varumärke som är så känt så att man inte behöver definiera det tydligare. Alla vill ju ha demokrati, eller hur? Demokrati måste ju vara det bästa styrelseskicket, inte sant? Vad pratar vi egentligen om när vi menar demokrati? Menar vi att man har respekt för de mänskliga rättigheterna och möjligheten att välja, respektive kicka ut sina ledare, pratar vi om lika möjligheter för alla att göra sin röst hörd och få inflytande över sitt liv, eller pratar vi bara om den parlamentariska demokratin?
En demokratiforskare som jag hamnade i diskussion med en gång för några år sedan berättade att man i mellanöstern ofta har ett helt annat sätt att se på demokrati än vi i väst. Genom ett beslutsfattande som genomförs med konsensus från de minsta enheterna (byråd, regionala råd, etc.) i en spiral upp till ledaren i toppen av hierarkin så förutsätter man att ledaren för en politik som är samstämmig med folkets vilja. Kanske är det därför som nationstanken förefaller malplacé i mellanöstern som ju sedan 600-talet styrts av ett kalifat snarare suveräna nationer (ett slags arabisk överstatlighet om man så vill) som bröts upp av västmakterna efter första världskriget.
Ordet demokrati är i sig självt inte något annat än en idémässig behållare som man kan fylla med det som passar. För vissa är den parlamentariska demokratin tillräckligt bra, för andra en outvecklad bestämmandeform, för ytterligare andra en kulturellt svårgripbar företeelse. När jag läste om den rapport som FN-organet UNDP publicerade om demokratins tillstånd i Latinamerika hoppade jag till en smula. I en opinionsundersökning svarade 54,7% att "de skulle stödja en auktoritär regim om den bättre kunde lösa medborgarnas ekonomiska problem". Det är naturligtvis ett skrämmande dåligt betyg för de förtroendevalda i latinamerika.
Det finns ett mycket intressant projekt i Sverige just nu som kanske visar mot en framtida demokratisk ordning. I kommunfullmäktige i Vallentuna har det internetstödda direktdemokratiska partiet Demoex ett mandat. Det är ett parti utan partilinje, utan given politik. Alla mantalsskrivna i Vallentuna kan bli medlemmar, men även utomstående mot en mindre avgift. Medlemmarna fastställer sedan i partiets linje i vissa frågor genom interna omröstningar på internet. Den enda representanten argumenterar och röstar sedan i enlighet med Demoex medlemmars vilja i fullmäktige. Det är med andra ord en direktdemokratisk struktur inom den parlamentariska demokratin som skall bli mycket intressant att följa i framtiden. Demoex kommer att ställa upp valet 2006 med målet att få 5 mandat och en eventuell vågmästarroll. Då kommer man också att kunna delta i arbetsgrupperna. Om det inträffar kan det bli ett genombrott för systemet på riksnivå.
Till sist måste man aldrig glömma att begreppet demokrati alltid måste kopplas ihop med begreppet makt. Om den kopplingen försvinner ur synfältet blir begreppet demokrati bara en tom fras.Etiketter: demokrati
