Kineserna plockar fram morötterna.

Att Kina går ut och erbjuder 5 miljarder dollar i lån till afrikanska länder, vilket Peking deklarerade under det pågående Sino-Afrikanska toppmötet som hålls i den Kinesiska huvudstaden, är både tankeväckande och remarkabelt. För det första är den Kinesiska oräddheten när det gäller att se afrikanska länders potential som handelspartners värd att notera. När det Europeiska näringslivet gör sitt bästa för att ignorera kontinenten i syd och skyller på ”bad governance” och korruption som svar på varför man inte investerar i Afrikanska länder så tvekar inte kineserna (bara 1,5% av världens direktinvesteringar sker i dag i Afrika). Inte nog med att man lånar ut 5 miljarder dollar, man gör det också utan villkor. Inga strukturprogram eller andra villkor är, vad jag hört rapporteras, knutna till lånen. Till skillnad från IMF och Världsbanken försöker man inte styra ländernas ekonomier på detaljnivå. Man kräver med andra ord inte att låntagarna skall anpassa sig till Kineserna. Det är klart att skillnaden är stor. Kineserna vill trots allt handla med afrikanerna, något som varken IMF eller VB varit intresserade av (även om de senare tycks ha gjort själva långivandet till en handel i sig), och det är framför allt de stora afrikanska råvaruresurserna som är attraktiva för den upphettade kinesiska industrin.

Man kan förstås vara mycket kritisk till att Kineserna struntar i om de ger pengar till diktatorer eller om pengarna hamnar i korrupta politikers fickor men jag måste säga att jag tycker att det betyder mindre i det här läget. De länder som har uppnått stabilitet, fred och demokrati är också de länder som kommer att kunna dra fördel av lånen, och ett nytt ekonomiskt uppsving för många länder torde också leda till ökad demokratisering. Och vad bryr sig väl västvärlden egentligen om hur kineserna spenderar sina pengar? Det är ju inte våra skattepengar som kineserna lånar ut.
Men problem finns som kan leda till problem mellan öst och väst. Kinserna har till exempel sålt massor med vapen till Sudans regering som sedan använt dem i det krig man för mot rebellgrupper och civilbefolkning i Darfur. Kravaller utbröt i Zambia (om jag inte minns fel) för någon månad sedan på grund av konflikter mellan invandrande kinesiska och affärsinnehavare och lokala handlare (uppdatering: det verkar ha varit flera konflikter i just Zambia, men mest fokuserat kring ett Kinesiskt gruvbolag)

Om Pekings gambling tar skruv så kan det innebära att Europa och USA kan få betala ett högt pris för sin ignorans och övertro på våldsamma lösningar för att tillsätta ”följsamma” marionettregimer. Samtidigt som man gräver ned sig i kostsamma krig i mellanöstern utan att få kontroll över regionens naturresurser så lägger Kineserna bort piskan och pekpinnarna och plockar fram morötterna. I mina ögon en mer fruktbar politik.

Uppdatering: Här är en utmärkt artikel av Lindsay Beck på Mail & Guardian som sammanfattar situationen efter toppmötet.

Mer om det sinoafrikanska toppmötet:
US State Department
Mail and guardian (sydafrika)
China people's daily
DN och Svenskan har lite om det här. DI har inget!

Andra bloggar om: , , ,

Etiketter: , ,