Grus i det Belgiska förintelsemaskineriet








Så har jag för första gången besökt ett av Nazisternas koncentrationsläger, och även om det var ett av de mindre så var upplevelsen för den skull inte mindre skräckinjagande. Jag pratar om Breendonk, ett litet samhälle ungefär 25 kilometer norr om Bryssel där tusentals judar och ett hundratal motståndsmän och kvinnor internerades efter invasionen av Holland och Belgien 1942. Många av dem mötte ett säkert öde: döden. Byggnaderna var ursprungligen ett fort som ingick i Belgiens försvarslinje, men som snart fick överges efter ett intensivt bombardemang. I stället förvandlade Nazisterna bunkrarna till ett arbetsläger och tortyrcenter. Dess metertjocka väggar skyddade lika bra mot artilleri som de dämpade skriken från de som ”förhördes”. Speciellt avskyvärd är den avdelning där motståndsmännen och kvinnorna förvarades, som består av två rader med små teglade celler med galler. Till och med nu i mars när vårsolen lyser över Belgien känns det rått och fuktigt. Guiden menar att kvinnorna var de mest motståndskraftiga. Av 35 internerade kvinnliga motståndskämpar talade ingen. Av männen bröts däremot en av fyra ned av tortyren.

Nazisterna hade speciellt svårt att genomföra förintelseprojektet i Holland och Belgien vilket bland annat Hannah Arendt påpekar i sin bok om Eichmann (isbn: 9171730524). Det är inte heller utan viss stolthet som man berättar historien om hur tre unga Belgare beväpnade med en enda pistol, verktyg och en hemmagjord lykta lyckades stoppa ett tåg med dödsdömda judar inspärrade i boskapsvagnar och frita flera hundra fångar. Det var det enda lyckade fritagningsförsöket mot ett sådant tåg i förintelsens korta historia. Lyckat är kanske ett för starkt ord. Många av de flyende fångades in eller sköts under flykten men några hundra överlevde. Om fler hade haft ett liknande civilcurage hade kanske förintelsen kunna stoppas för vi vet i efterhand hur rädd Hitler var för ett uppror och hur noggrant han och hans underställda försökte dölja hela förintelsemaskineriet. Minns kvinnorna på Rosenstrasse som efter protester till slut lyckades få sina judiska män fria (hyr den utmärkta filmen ”Kvinnorna på Rosenstrasse” av Margaretha von Trotta redan i morgon).

Andra bloggar om: , , , ,

Etiketter: