Skatterättvisa på dagordningen

Det finns vissa fenomen här i världen som får mig att tvivla på möjligheterna till ekonomisk rättvisa och får vissa politiska förslag att framstå som skämt, eller snarast förolämpningar. Till dessa förslag hör till exempel det senaste utspelet från moderaterna att avskaffa det enprocentiga biståndet och det ständiga lobbandet för platt skatt och gnällandet från Svenskt Näringsliv om skattetrycket. Det senaste i raden av dessa fenomen som det har börjat skrivas om i vänsterpressen (ja, inte skriver de liberala tidningarna om det i alla fall) är skatteparadisen, ni vet, dessa pytteöar med minimal skatt som är översållade med banker.

En mycket intressant artikel som tar upp ämnet, skriven av Matti Kohonen, hittar ni i senaste numret av Arena. Kohonen, som har varit med och startat en svensk avdelning av Tax Justice Network som är en internationell organisation som lobbar för skatterättvisa, berättar bland annat att utvecklingsländerna varje år bestjäls på cirka 250 miljarder dollar genom felaktig s.k. internprissättning vilket i så fall skulle vara det enskilt största hindret för utveckling p.g.a illegal eller regelvidrig verksamhet (jämför t.ex. med mutor som skulle stå för trettio miljarder). I dagens Stockholms Fria intervjuas det amerikanska läkemedelsföretaget Pfizers före detta vice vd Peter Roost, som menar att skatten för alla svenska medborgare skulle kunna sänkas med 10-15 procent om man på allvar försökte komma tillrätta med det här problemet. Om jag har förstått trixandet rätt så kan det gå till på flera sätt:

1.
Ett multinationellt företag har sin produktion i ett dotterbolag som är registrerat i ett skatteparadis.
För att varorna skall komma från dotterbolaget till moderbolaget (i t.ex. Sverige) för att sedan säljas på moderbolagets marknad så säljer dotterbolaget varorna till moderbolaget, men till överpris. Moderbolaget får alltså betala extra mycket för varor man i princip redan äger men använder detta överpris till att få ner skatten i Sverige. Samtidigt hamnar vinsten hos dotterbolaget i skatteparadiset. Pengarna har bara flyttats runt inom bolaget och skatten minimerats.

2.
På samma sätt kan t.ex. volvo sälja bilar som är monterade i sverige till sina dotterbolag i asien till rejäla underpriser för att minska kostnaden för importtullar. (jepp, Kohonen berättar att volvo gjort just så och fått böta 218 miljoner kronor).

3.
Stockholms fria berättade i förra veckan om hur Malmö Aviation och SAS leasar sina flygplan från partners som t.ex. British Airways som i sin tur har leasingföretagen registrerade i skatteparadis. Paradisen har förstås inte mycket till produktion men enligt Kohonen faktureras förbluffande 50% av alla kostnader i världshandeln från skatteparadisen.

Den globala rättviserörelsen lyckades aldrig med sin kamp att försöka få igenom en global skatt på finanstransaktioner, men jag har en känsla av att skatterättvisa kommer att bli nästa stora stridsfråga. För borde det inte ligga i statens intresse att få in de förlorade skattekronorna? Och borde det inte ligga i medborgarnas intresse? Nästa gång du läser att den nya budgeten kan ge dig 500 kronor mer i plånboken varje månad, tänk då på att du redan borde ha 10-15% lägre skatt redan från början. Nästa gång någon är ilsk på skatterna, påpeka då gärna att vi skulle ha ett bra mycket lättare skattetryck om storföretagen faktiskt betalade sin del och att det går att göra något åt det. Kohonen antyder en lösning i underrubriken till sin artikel som lyder: "Om att släcka ned skatteparadisen".

REKOMMENDERAS: Ekonomen Raymond Baker har skrivit boken "Kapitalismens akilleshäl" Läs hans tal "The Ugliest Chapter in Global Economic Affairs Since Slavery" som PDF.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Etiketter: